Produktion

Man kan väl knappast påstå att jag är en särskilt flitlig bloggare... Men produktionen pågår för fullt - med mina mått mätt. Det betyder att jag har som ambition att dreja en gång per vecka.
Det är så fantastiskt roligt med alla som lämnar in beställningar. Jag har svårt att hålla takten! Men det är verkligen ett angenämt bekymmer! Den som väntar på nått gott...
Efter att jag har klarat av vad jag lovat , så kommer jag mer tillverka efter inspiration - sen blir det väl öppet hus och först till kvarn.

Äntligen lera!

Då har jag efter många om och men lyckats handla lera! Glatt gick jag ner i verkstaden och började mitt skapande. Det gick ganska bra, men är fortfarande efter två dagar helt ledbruten. Det var länge sedan jag hade så här ont i gäddhäget... Har jag blivit klen??? Dessvärre handlar det väl troligen om bristande teknik. Plus att jag var lite styv i korken och gav mig på 2 kg klösen det sista jag gjorde. Tungt!

Ugnen som vi väntar på dröjer ytterligare. Tog en lite titt på den när jag köpte lera, så himla fin. Tydligen krånglar tekniken lite, får hoppas att det löser sig! Tills vidare får vi hyra in oss på bränningar i verkstaden där vi hyrde plats tidigare.

Försvunnen?

Nej, jag finns fortfarande, men har inte varit i verkstaden sedan slutet av augusti. Har en plan om att jag ska fota mina nyare alster, även fast de inte är brända och ännu mindre glaserade än. Men jag kommer inte till skott med kameran. Ska försöka få ändan ur vagnen snart... Vid nästa inlägg lovar jag att jag ska lägga med lite bilder.
Sen behöver jag fortfarande köpa mer lera, konstigt vilken tid allt tar!

Ååå vad lätt det går

Känner mig helt förvånad över att centreringen funkar så bra. Vi måste ha köpt världens bästa drejskiva!!! Nästan så att jag väntar på bakslag - hur kan det vara så här enkelt?
Idag har det blivit tre muggar. Planerar att göra tre till likadana. Längtar ihjäl mig efter ugnen, det ska bli så kul att glasera (första gången jag känner så, glasering är ju såå tråkigt annars) och sedan få bränna.

Tankar

Tänk så lite det behövs för att bli peppad. Här om dagen stoppade en kollega mig i korridoren och frågade hur det gick med mitt skapande. Hon var nyfiken eftersom hon så gärna ville handla keramik av mig. Och detta gjorde mig så upplyft att min tidigare prestationsångest dämpades (tillfälligt?). Vad roligt att andra faktiskt tycker om det jag gör och är nyfikna! Sen måste jag också tacka för all positiv respons jag får för min blogg, alla ni som ger beröm sedan ni varit här och hälsat på. Det gör mig verkligen så glad och inspirerad!

Inspiration/prestation

Nu är det full rulle igen. Dessvärre inte i lerverkstaden... Jag tillbaka i "verkligheten" efter semestern. Inte helt enkelt att få tiden, men framför allt orken, att räcka till.

Är helt slut på kvällarna vilket gör att det blir mycket surfande. Har varit runt på en hel del andra bloggar, och funnit massor av spännande och förtjusande sidor. Detta har även lett till en hel del prestationsångest - hjälp, jag är ju inte på långa vägar ens hälften så duktig som resten av världen (känns det som...) och det finns oändligt mycket att lära. Men sen sansar jag mig och kommer på att jag gör min grej och resten av världen gör sin. Och det är helt ok.

Måste bli bättre på att bli inspirerad i stället för att få prestationsångest och sluta jämföra sig med andra. Min målsättning är ju inte att sälja så mycket som möjligt, utan att faktiskt få hålla på med det jag gillar bäst - dreja. Och det som senare eventuellt är någon annan till glädje är en trevlig bonus.

Mer lera!

Nu är tyvärr leran slut (har nallat en hel del av Elin - visserligen med tillstånd - men nu är det nog). Och på måndag är ledigheten även slut.
Nya tider börjar, att försöka hinna med jobb, barn, träning och dessutom drejningen. Intressant...

På måndag öppnar Lermakeriet igen, så jag ska försöka hinna med ett besök där under veckan och göra lite investeringar. Hoppas att jag även kan få besked om brännugnen då...

Ny layout

Jag gillade min förra layout, men den kändes alltför murrig just nu. Så jag har bytt till en något piggare variant. Den bruna kommer säkert tillbaka igen, eller så byter jag till ytterligare en... Det är roligt att fixa lite med sidan och förnya sig lite emellanåt!

Äntligen tid

Idag åkte Elin och jag till Lermakeriet för att köpa mer lera och lite tillbehör. Dessvärre möttes vi av en skylt om semester. Så vi åkte till IKEA i stället och investerade i lite pyttlar till vår verkstad. Vår underbara verkstad! Jag är så lycklig över att ha förverkligat min dröm om verkstad med drejskiva, det känns helt fantastiskt!
Idag lyckades jag även ta mig tid att dreja. Det går så bra, till och med centreringen fungerar - som annars kan vara en svag punkt. Leran känns förvånansvärt foglig... Idag blev det fyra skålar. De kommer att passa fint för lite småplock, snacks, tacos eller liknande.

Mer tid!

Känner lite stress över att min tid inte räcker. Det är mycket som jag vill göra och det är mycket som tvingar sig före mitt drejande. Jag hade planerat att sätta mig igår, men kvällen blev sen innan jag fick möjlighet - och då var jag alldeles för trött. Så det blev inget... Kanske det bästa är att bestämma sig för vilken kväll i veckan som är "min" och att jag då går ner i källaren så fort maken kommer hem.

I väntan på ugn

Ännu har jag ingen ugn att bränna mitt gods i, men förhoppningsvis är den på väg. Elin och jag har fått erbjudande att köpa en ugn genom Lermakeriet, men den behövde vissa justeingar innan den var försäljningsfärdig. När ugnen är på plats börjar nya utmaningar, att exprimentera med glasyrer och bränningsgrader - spännande! Jag har fått flera förfrågningar/beställningar, vilket känns jätteroligt. Av förklarliga skäl kommer leveranserna att dröja tills ugnen är här...

Muggar blir det många av...

När jag sätter mig och drejar utan att ha en tydlig plan så blir det lätt en mugg, så man kan kanske säga att udda kaffemuggar är min specialitet... Och jag gillar faktiskt att muggarna blir lite olika, det ska synas att sakerna är handgjorda.

Här är en uppsättning kaffemuggar med fat, mjölkkanna och skål som jag gjorde i våras, som jag är mycket nöjd med. Glasyren är helt ljuvligt turkos, tyvärr blir färgen snarare ljusblå på bild. Jag måste skaffa mig en bra kamera för att kunna ta bättre bilder av mina alster.

Golfänka

Då var jag golfänka över helgen - tur att jag har egna intressen! Nu kan jag sitta och pyssla med bloggen hur mycket som helst utan att mannen kommer och också vill ha datorn en stund. Det är så mycket mer spännande än jag trodde innan! Det kan bli nästan vad som helst! Tur att man kan prova och ändra också. Jag har slutligen lyckats åstadkomma en blogglista, där nu Huldas Byrålåda finns med. Jag har länge varit en trogen besökare där, och hoppas att även mina besökare tar sig en titt i Byrålådan! Elin på Huldas Byrålåda är en nära vän till mig och är den person som inspirerat mig till att starta denna blogg. Hon är numera också keramikkollega eftersom hon investerat i drejskivan tillsammans med mig och kommer förhoppningsvis att husera i verkstaden titt som tätt.

Blomskål

Dreja är min passion, men det har hänt att jag gjort annat också. Här är en av två blomsterskålar som jag gjort utan att dreja, genom att rulla leran och sedan lägga den i ringar ovanpå varandra. Detta kräver dock mer tålamod, att dreja går mycket snabbare. Jag hör till de otåliga typerna som vill ha resultat fort och därför är det ganska sällsynt att jag gör saker som inte drejas.

Ambivalens

De som redan känner mig känner också denna sida hos mig - jag har svårt att bestämma mig emellanåt. Idag har jag städat ur verkstaden och hade tänkt hinna dreja. Städningen tog dock längre tid än jag väntat mig, eftersom jag kom på att jag skulle sätta upp en hylla som jag köpt på IKEA för länge sedan. Glad i hågen monterade jag ihop den med en - i huvudet - tydlig plan om vart den skulle vara, dvs vid diskhon. När jag kom dit med fina hyllan så passade den inte alls. Jag fick då sådan beslutsångest om vart hyllan skulle borras fast att jag lade ner... Den står och väntar i källaren tills jag funderat färdigt.

Idag gör jag mitt första försök med att publicera en bild. Skålen gjorde jag under en terminskurs hösten -06. Den är en av mina stoltheter hittills under min drejarkarriär. Att få fast foten utan att sabotera hela skålen kräver lite finess och försiktighet. Förhoppningsvis blir det många fler liknande exemplar framöver.

Bilden är tagen i dåligt ljus och har dålig skärpa, men jag blev för otålig och ville prova ändå...

Tusen tack!

Idag hoppas jag att min kära man skall installera avloppet i verkstaden. Det blir ju så mycket enklare att dona när man har ett fungerande avlopp! Jag är mycket lyckligt lottad som har honom, han har lagt ner en massa tid för att få verkstaden i ordning.
Nu är avloppet hans sista uppdrag i källaren (hoppas jag), sen är det bara lite "piffning" kvar med gardiner och sånt.

Lycka!

Då har jag äntligen kommit igång, både med mitt bloggande (tack Elin!) och med mitt drejande. När jag i förrgår äntligen satte mig vid drejskivan i min nya, fina keramikverkstad här hemma i källaren var lyckan stor! Radion var inställd på dagens sommarpratare och jag högg in på leran. En helt underbar känsla av frihet. Att få dreja när jag har lust - och tid - är livskvalitet!
Lyckades åstadkomma en tillbringare och en skål - trots det långa uppehållet sedan jag senast drejade (i februari) så gick det alldeles utmärkt att centrera leran. Är hur nöjd som helst och längtar till nästa gång.