I väntan på ugn

Ännu har jag ingen ugn att bränna mitt gods i, men förhoppningsvis är den på väg. Elin och jag har fått erbjudande att köpa en ugn genom Lermakeriet, men den behövde vissa justeingar innan den var försäljningsfärdig. När ugnen är på plats börjar nya utmaningar, att exprimentera med glasyrer och bränningsgrader - spännande! Jag har fått flera förfrågningar/beställningar, vilket känns jätteroligt. Av förklarliga skäl kommer leveranserna att dröja tills ugnen är här...

Muggar blir det många av...

När jag sätter mig och drejar utan att ha en tydlig plan så blir det lätt en mugg, så man kan kanske säga att udda kaffemuggar är min specialitet... Och jag gillar faktiskt att muggarna blir lite olika, det ska synas att sakerna är handgjorda.

Här är en uppsättning kaffemuggar med fat, mjölkkanna och skål som jag gjorde i våras, som jag är mycket nöjd med. Glasyren är helt ljuvligt turkos, tyvärr blir färgen snarare ljusblå på bild. Jag måste skaffa mig en bra kamera för att kunna ta bättre bilder av mina alster.

Golfänka

Då var jag golfänka över helgen - tur att jag har egna intressen! Nu kan jag sitta och pyssla med bloggen hur mycket som helst utan att mannen kommer och också vill ha datorn en stund. Det är så mycket mer spännande än jag trodde innan! Det kan bli nästan vad som helst! Tur att man kan prova och ändra också. Jag har slutligen lyckats åstadkomma en blogglista, där nu Huldas Byrålåda finns med. Jag har länge varit en trogen besökare där, och hoppas att även mina besökare tar sig en titt i Byrålådan! Elin på Huldas Byrålåda är en nära vän till mig och är den person som inspirerat mig till att starta denna blogg. Hon är numera också keramikkollega eftersom hon investerat i drejskivan tillsammans med mig och kommer förhoppningsvis att husera i verkstaden titt som tätt.

Blomskål

Dreja är min passion, men det har hänt att jag gjort annat också. Här är en av två blomsterskålar som jag gjort utan att dreja, genom att rulla leran och sedan lägga den i ringar ovanpå varandra. Detta kräver dock mer tålamod, att dreja går mycket snabbare. Jag hör till de otåliga typerna som vill ha resultat fort och därför är det ganska sällsynt att jag gör saker som inte drejas.

Ambivalens

De som redan känner mig känner också denna sida hos mig - jag har svårt att bestämma mig emellanåt. Idag har jag städat ur verkstaden och hade tänkt hinna dreja. Städningen tog dock längre tid än jag väntat mig, eftersom jag kom på att jag skulle sätta upp en hylla som jag köpt på IKEA för länge sedan. Glad i hågen monterade jag ihop den med en - i huvudet - tydlig plan om vart den skulle vara, dvs vid diskhon. När jag kom dit med fina hyllan så passade den inte alls. Jag fick då sådan beslutsångest om vart hyllan skulle borras fast att jag lade ner... Den står och väntar i källaren tills jag funderat färdigt.

Idag gör jag mitt första försök med att publicera en bild. Skålen gjorde jag under en terminskurs hösten -06. Den är en av mina stoltheter hittills under min drejarkarriär. Att få fast foten utan att sabotera hela skålen kräver lite finess och försiktighet. Förhoppningsvis blir det många fler liknande exemplar framöver.

Bilden är tagen i dåligt ljus och har dålig skärpa, men jag blev för otålig och ville prova ändå...

Tusen tack!

Idag hoppas jag att min kära man skall installera avloppet i verkstaden. Det blir ju så mycket enklare att dona när man har ett fungerande avlopp! Jag är mycket lyckligt lottad som har honom, han har lagt ner en massa tid för att få verkstaden i ordning.
Nu är avloppet hans sista uppdrag i källaren (hoppas jag), sen är det bara lite "piffning" kvar med gardiner och sånt.

Lycka!

Då har jag äntligen kommit igång, både med mitt bloggande (tack Elin!) och med mitt drejande. När jag i förrgår äntligen satte mig vid drejskivan i min nya, fina keramikverkstad här hemma i källaren var lyckan stor! Radion var inställd på dagens sommarpratare och jag högg in på leran. En helt underbar känsla av frihet. Att få dreja när jag har lust - och tid - är livskvalitet!
Lyckades åstadkomma en tillbringare och en skål - trots det långa uppehållet sedan jag senast drejade (i februari) så gick det alldeles utmärkt att centrera leran. Är hur nöjd som helst och längtar till nästa gång.